Kreativa uttryck

Att bli sedd, hörd och berörd är livsviktigt. Det vet vi, det är numera vetenskapligt bevisat. Ett barn som inte får beröring dör.

När jag under längre perioder får följa människorna jag möter på min bänk, när jag får uppleva hur förändringen verkar – inifrån och ut – då märker jag också något annat som förr eller senare väcks genom beröringen.

Det kreativa uttrycket. Även det helt naturligt!

Det som har blivit intryckt måste få bli uttryckt.
Måla eller skulptera i trä och keramik är kraftfulla verktyg som jag uppmuntrar att ge utrymme till eftersom de kan hjälpa oss att ge uttryck för det vi inte kan formulera i ord. För mig har dans och rörelse legat närmare, liksom skrivandet som jag alltid har haft närmast hjärtat och varit det sätt på vilket jag har bearbetat mina intryck.

Under åren har det blivit alltifrån dagbok och brev till poesi och en å annan novell. Jag har också försökt skriva berättelsen om min egen bearbetningsprocess. Under fyra år i en skrivargrupp med en fantastisk författare och lärare i självbiografiskt skrivande; Inga-Lina Lindqvist på Skrivarakademin i Stockholm, skrev vi så mycket vi orkade. Vi läste varandras texter, gav varandra respons och fick feedback och stöd!

Det blev för mig en slags Skrivarterapi och kanske var det också där någonstans som ett frö såddes till tanken på att en dag själv kunna erbjuda den möjligheten…

Möjligheten att få sätta ord på det du känner och formulera i mejl vad som som väcks mellan behandlingarna, medan du går hos mig.
Känslor är bara farliga så länge de trycks ner eller skjuts undan. Det skapar i förlängningen sjukdom, men innan dess gör det att vi varken mår bra psykiskt och fysiskt. Därför känns det självklart att vi i arbetet med oss själva också behöver ge plats åt Orden som ett kreativt uttryck. Och att göra konst av våra sår!